Monogen nedärvning
Vid monogen nedärvning behövs enbart en mutation i en kopia av enda gen för att en person ska utveckla en sjukdom eller ett tillstånd. Dessa mutationer är ovanliga i befolkningen och varje enskild mutation hittas endast hos ungefär en handfull individer i världen. I och med att det dock finns många olika mutationer som orsakar ovanliga sjukdomar och tillstånd så är det ändå många individer totalt sett som har en ovanlig ärftlig sjukdom eller tillstånd. Det finns olika former av monogen nedärvning. Här kommer vi att förklara autosomalt dominant och autosomalt recessiv nedärvning.
Autosomalt dominant nedärvning
Om en mutation nedärvs autosomalt dominant så räcker det att man har en mutation i en av kopiorna av en enda gen för att man själv ska utveckla sjukdom (alla människor har två kopior av alla gener förutom när det gäller könskromosomerna där män enbart har en kopia av de gener som finns på X-kromosomen). Föräldrar, syskon och barn till någon med en mutation som nedärvs autosomalt dominant kommer att ha 50 procent sannolikhet att själva ha den mutationen och utveckla sjukdom.
Vid vissa autosomalt dominant nedärvda sjukdomar eller tillstånd så kommer alla, eller nästan alla, som bär på en mutation att bli sjuka. Vid vissa andra, där inte alla som bär på en mutation blir sjuka, brukar man tala om nedsatt penetrans. Nedsatt penetrans är vanligast vid ärftlig cancer. Troligtvis förklaras nedsatt penetrans av att det finns andra skyddande faktorer som kompenserar för att en kopia av genen inte ger upphov till ett fungerar protein. Nedsatt penetrans är en av förklaringarna till att en ärftligt orsakad sjukdom kan se ut att hoppa över generationer (vilket den dock inte gör genetiskt).
Autosomalt recessiv nedärvning
Om en mutation nedärvs autosomalt recessivt måste man ha en mutation i båda kopiorna av en enda gen för att man själv ska utveckla sjukdom. Det behöver inte vara exakt samma mutation men de måste finnas i samma gen. När en person utvecklar en recessiv sjukdom vet man att båda föräldrarna är friska bärare av en mutation. Syskon till någon med en recessiv sjukdom har 25 procent sannolikhet att ärva båda mutationerna och utveckla sjukdom.
Polygen nedärvning
Majoriteten av alla sjukdomar och tillstånd nedärvs inte autosomalt dominant eller recessivt. Istället kan de orsakas av genetiska varianter i många gener. Dessa genetiska varianter är vanligt förekommande i den allmänna befolkningen (förekommer hos mer än 1 procent av den allmänna befolkningen) och brukar benämnas polymorfismer. På grund av att de är vanliga kommer det att finnas många individer som bär på dessa varianter som aldrig blir sjuka. Detta beror på att enbart en enda polymorfism har en minimal påverkan på sjukdomsrisk. Tillsammans kan dock en kombination av många polymorfismer öka risken för sjukdom.
Genom forskning, där man studerar hundratusentals genetiska varianter hos många tusentals individer, har man sett att vissa varianter är vanligare hos de som har en specifik sjukdom, jämfört med de som inte drabbats av sjukdomen. Jämfört med monogena sjukdomar är det svårare att uppskatta risken att drabbas av sjukdom med hjälp av ett genetiskt test som analyserar ett antal polymorfismer kopplade till en viss sjukdom. Därför används inte heller genetisk testning av vanliga varianter i klinisk testning inom sjukvården i dagsläget.
Typer av nedärvning vid ärftlig cancer
Ungefär 5-10 procent av alla cancerfall uppskattas att ha en ärftlig förklaring där en mutation i en gen är den underliggande orsaken till att personen utvecklade cancer (monogen ärftlighet). Utöver dessa 5-10 procent är ytterligare en andel (som varierar beroende på cancerform) ärftligt orsakad. Dessa förklaras dock inte av en enda genetisk variant utan flera (polygen ärftlighet). För att uppskatta den polygena risken använder man sig av familjehistorien av cancer för att på så sätt uppskatta risken för friska att insjukna i cancer, så kallad familjär risk.
References:
National Library of Medicine- Monogenic and Polygenic Inheritance
